fenomena

min helg har flugit förbi. helgen LV6. som vanligt har hela lp gått snabbt som satan. fast jag har egentligen inte så mycket tentaångest. det får gå som det går. min lp har sugit.

okej. jag har prioriterat. mitt liv suger väl antagligen inte lika mycket längre. men nu har det gått ett par veckor. det har ordnat upp sig lite iaf. idag fick jag för första gången gå in i min lägenhet sen allt hände. så jag plockade på mig massa grejer som jag behövde. vi får se lite vad som händer mer sen. mina grejer ska saneras, bl a min dator och hårddisk. sen har jag fixat mig en ny lägenhet. på lindholmsallén. det är lite för långt bort för att jag ska vara bekväm. men jag borde klara mig. jag kommer antagligen bo där i ett år. och det är ganska lång tid. jag kan ju inte direkt sova på bengts golv i flera månader till. jag sover dåligt som det är nu. jag behöver liksom sova jämte nån eller nåt för att kunna slappna av.

mitt liv är fruktansvärt. min helg har sugit så hårt att det knappt går att beskriva. jag trodde mitt liv vänt, men ack så fel jag hade. i fredags var det ut i skogen. jag har nog aldrig frusit så mycket om fötterna som då. men det var roligt och det var fint väder. att dagen avslutades med en solnedgång över skogen gjorde bara att jag blev lycklig. sen kom jag in i värmen och mådde bra. kvällen avslutades på gasquen och jag skulle gå hem tidigt, men sexet lyckades slarva bort min jacka. dock kom den fram en halvtimme senare. jag blir så trött.

i lördags gick jag till skolan tidigt och vi började preppa. nånstans halvvägs igenom gick jag till datasalen för att fixa sånghäften. där satt även herpes och bengt. helt plötsligt säger bengt att det visst brinner på ett studentboende på guldheden. vi börjar skämta lite om att det skulle vara mitt hus. sen slår det mig att det är det. shit. så jag får världens panik och ringer min kusin och maria men jag kan ju inte gå hem. allt är bara så bisarrt. sittningen blev bra till slut men jag var låg och mådde bara dåligt av att se alla glada och fulla. mitt hus hade ju brunnit upp. dagen efter fick vi lite mer info. alla lägenheter är både rök och vattenskadade.

igår blev släckningsarbetet äntligen klart, två dygn senare. då hade hela taket fått plockas av. jag har fortfarande inte fått komma in i min lägenhet. jag mår verkligen så dåligt. jag bor på bengts golv, med alla mina tillhörigheter i en blå sportbag. mitt liv suger. jag har ingen som helst motivation till något. jag får väl på något sätt se allt positivt, men det är så djävulskt svårt. jag är trött på att folk frågar hur jag bor osvosv. jag vet att de bryr sig. men som kommentarerna jag fick idag när jag frös ihjäl om fötterna när vi sopade konfetti från charminvigningen. jag har inga andra skor att byta till era jävla tards! jag ska få pengar av försäkringsbolaget. jag vill inte ens ha det. jag blir bara så trött på att allt hela tiden ska jävlas och slå tillbaks på mig. det finns ju bakomliggande anledningar till varför jag är så pass bitter, cynisk och ironisk som jag är.

/f.

dagen var fruktansvärd. vi hade dubbelföreläsning och fourierföreläsaren tyckte vi skulle korta rasterna vid nio och elva och ta en halvtimme vid tio istället. fine, tyckte vi. det slutade med att vi fick tre minuters paus vid nio, tjugosju minuter vid tio och sen körde vi på i en timme och en kvart. snacka om att folk var bittra. och med tanke på vilken mindfuck-föreläsning det var var det verkligen inte rättvist nånstans! efter lunchen hade vi ytterligare fourier och jag ville bara dö när han härledde en residykalkyl. sen planerade jag och matilda våra liv och aspning innan vi tog tag i första fourieruppgiften. det gick som väntat. vi insåg dessutom att det svåraste i kursen är att förenkla. hur ironiskt är inte det? det svåraste är alltså att göra det lättare för sig. lol! så vi gav upp och gick hem. egentligen borde jag nog sova snart, det är ju snart helg. men min granne spelar högt just nu, så det får nog vänta lite.

/f.