the house is on fire.
mitt liv är fruktansvärt. min helg har sugit så hårt att det knappt går att beskriva. jag trodde mitt liv vänt, men ack så fel jag hade. i fredags var det ut i skogen. jag har nog aldrig frusit så mycket om fötterna som då. men det var roligt och det var fint väder. att dagen avslutades med en solnedgång över skogen gjorde bara att jag blev lycklig. sen kom jag in i värmen och mådde bra. kvällen avslutades på gasquen och jag skulle gå hem tidigt, men sexet lyckades slarva bort min jacka. dock kom den fram en halvtimme senare. jag blir så trött.
i lördags gick jag till skolan tidigt och vi började preppa. nånstans halvvägs igenom gick jag till datasalen för att fixa sånghäften. där satt även herpes och bengt. helt plötsligt säger bengt att det visst brinner på ett studentboende på guldheden. vi börjar skämta lite om att det skulle vara mitt hus. sen slår det mig att det är det. shit. så jag får världens panik och ringer min kusin och maria men jag kan ju inte gå hem. allt är bara så bisarrt. sittningen blev bra till slut men jag var låg och mådde bara dåligt av att se alla glada och fulla. mitt hus hade ju brunnit upp. dagen efter fick vi lite mer info. alla lägenheter är både rök och vattenskadade.
igår blev släckningsarbetet äntligen klart, två dygn senare. då hade hela taket fått plockas av. jag har fortfarande inte fått komma in i min lägenhet. jag mår verkligen så dåligt. jag bor på bengts golv, med alla mina tillhörigheter i en blå sportbag. mitt liv suger. jag har ingen som helst motivation till något. jag får väl på något sätt se allt positivt, men det är så djävulskt svårt. jag är trött på att folk frågar hur jag bor osvosv. jag vet att de bryr sig. men som kommentarerna jag fick idag när jag frös ihjäl om fötterna när vi sopade konfetti från charminvigningen. jag har inga andra skor att byta till era jävla tards! jag ska få pengar av försäkringsbolaget. jag vill inte ens ha det. jag blir bara så trött på att allt hela tiden ska jävlas och slå tillbaks på mig. det finns ju bakomliggande anledningar till varför jag är så pass bitter, cynisk och ironisk som jag är.
/f.
i lördags gick jag till skolan tidigt och vi började preppa. nånstans halvvägs igenom gick jag till datasalen för att fixa sånghäften. där satt även herpes och bengt. helt plötsligt säger bengt att det visst brinner på ett studentboende på guldheden. vi börjar skämta lite om att det skulle vara mitt hus. sen slår det mig att det är det. shit. så jag får världens panik och ringer min kusin och maria men jag kan ju inte gå hem. allt är bara så bisarrt. sittningen blev bra till slut men jag var låg och mådde bara dåligt av att se alla glada och fulla. mitt hus hade ju brunnit upp. dagen efter fick vi lite mer info. alla lägenheter är både rök och vattenskadade.
igår blev släckningsarbetet äntligen klart, två dygn senare. då hade hela taket fått plockas av. jag har fortfarande inte fått komma in i min lägenhet. jag mår verkligen så dåligt. jag bor på bengts golv, med alla mina tillhörigheter i en blå sportbag. mitt liv suger. jag har ingen som helst motivation till något. jag får väl på något sätt se allt positivt, men det är så djävulskt svårt. jag är trött på att folk frågar hur jag bor osvosv. jag vet att de bryr sig. men som kommentarerna jag fick idag när jag frös ihjäl om fötterna när vi sopade konfetti från charminvigningen. jag har inga andra skor att byta till era jävla tards! jag ska få pengar av försäkringsbolaget. jag vill inte ens ha det. jag blir bara så trött på att allt hela tiden ska jävlas och slå tillbaks på mig. det finns ju bakomliggande anledningar till varför jag är så pass bitter, cynisk och ironisk som jag är.
/f.
Vill du kommentera?
Trackback
