fenomena

folk snackar om den där tiden i månaden. jag har en annan grej: den där tiden ungefär var åttonde vecka. när allt känns åt helvete och jag bara inte ens vill gå upp. jag satt till tre och räknade nästan en tenta. hade den kommit hade jag aldrig klarat den. jag har så mycket ångest över plugget. värt att vi inte ens börjat än. jag gick och tränade. det hjälpte inte ett dugg som jag tänkt mig. började nästan gråta för att det inte gjorde tillräckligt ontskönt i musklerna. ändå har jag inget att vara sånhär över. jag borde vara glad. jag är kär och på måndag har jag överlämning och på tisdag börjar mottagningen. och så mår jag alltid såhär. en gång var åttonde vecka.