Alla nere på stan, de pratar om dig som en nyhet.

jag sitter och fryser. min franska balle är vidöppen (okej, det lät CREAPY!) pga att jag lagat mat som involverar laxstekning. det luktar i hela lägenheten. urk.

i måndags spenderade jag hela kvällen i skolan och gick hem runt halv elva. DÅ är man duktig. var jag duktig? njaaa. jag räknade mest matte och lappade organic. mums. sen pratade jag massa och det var bara roligt. fast det straffade sig igår. jag var i skolan halv nio trots att jag inte började förrän ett. hela morgonen satt jag och hannis plus några till och lappade kemiböckerna och antecknade. sen gick vi snabbt på lektionen och gick lika snabbt därifrån när vi insåg att den var i stort sett useless. sen satt jag resten eftermiddagen på samma jävla stol i samma grupprum som hela dagen. sen gick jag halvvägs till fysiken innan jag blev övertalad att vända och byta riktning mot olofshöjd och dricka irish coffee och prata ut med två personer som betyder. så länge jag känner att de finns där så finns jag. det vet de. sen promenixade jag hem. det känns att det börjar bli vår. det var ju trots allt första mars igår, snart kommer solen skina länge igen. åh.

idag har jag förstått lite matlab och haft fint phaddergruppsmöte. jag vill vara chef, jag vill det. och vi ska ha nice english teaparty-sittning. kommer bli finemangers! sen sprang jag upp och ner för studistrappan och prokrastinerade utav bara fan innan jag slutligen tog mig samman och nog kanske lyckades skrapa ihop femton poäng på en duggan från 07. sen såg jag målgången på damernas stafettvinst och sen fattade jag ingenting alls av mekföreläsningen. som tur var var jag knappast ensam om att känna sig urbota korkad. eller? att gå igenom tre definitioner på under minuten brukar vara en klassiskt dålig idé, så även denna gång. men det löser sig säkert, det är ju ändå en hel lp till tentan! muuuumma! sen räknade jag mer termo och blev rätt deprimerad. jag gissar att jag nog kommer ha det roligt i sommar. så länge jag inte slår hazzes antal så!
när jag kom hem gjorde jag fiskgryta och lyckades slå ner stekpannan med axeln. gött. det är nog som fanny sa: sandra - köksredskapen 0-3. buuuhuu.

/f.

Vill du kommentera?

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0