fenomena

så idag var det tentadags. eftermiddagstenta. jag vet fortfarande inte om jag gillar det eller inte, efter ett och ett halvt år här. och jag vet inte hur det gick heller, egentligen. jag är dålig på att avgöra det. det kan ha gått, men troligtvis, som vanligt, kuggade jag säkert hårt. jag är trött på att vara positiv osv. och jag tänker inte slita ihjäl mig mer nu. imorgon ska jag gå och simma och sen ska jag göra transportteori på dagen. men jag tänker inte, kommer inte sitta tretton timmar om dagen och slita arslet av mig för en kurs jag ändå inte kommer klara den här gången. jag är trött på folk som inte förstår att jag bara är realistisk.

efter tentan orkade jag inte gå hem utan gick till spritis, fastän det är åt fel håll. där satt jag och whineade över mitt liv och sen kom bengt och lyste upp min tillvaro och jag lyckades skrapa ihop tillräckligt med energi för att gå hem. jag var rastlös på det där klassiska posttenta-sättet. men ingen ville umgås så jag slängde ihop en lasagne. fast jag tror inte den blev så fantastisk, jag glömde bort att jag inte hade nån mjölk så den blev utan bechamelsås. vi får se. nu ska jag sova, det behövs nog.

/f.