you told me how proud you were, but i walked away.

gårdagen spenderades först med lite tvätt och sen åkte jag och handlade till veckan. sen hann/orkade jag inte laga mat, vilket jag fortfarande inte gjort, utan gick till skolan och spenderade resten av dagen där. mycket kemi och mycket "don't panic". det hjälpte uppebarligen inte. för dagen idag var hemsk. jag var så nervös att jag skakade. vilket antagligen bidrog rätt rejält till min totala brain freeze. fint. så antingen fredag eller lp3 eller jag vet inte när. äh. men alla var snälla, även om jag var svinpatetisk. och jag blev så jävla arg precis efteråt att jag bara slängde mig på spårvagnen och drog till valhalla och argsimmade tvåtusen meter av bara farten. sen var jag helt slut. och en stackars snäll gubbe blev uppriktigt orolig när jag fick lite psykbryt på kanten bakom femtian. men sen blev ändå eftermiddagen helt okej. lille taylor, massa bevis, massa anteckningar, mycket skratt, många urflippningar, några kramar, lite popcorn, lite kaffe och lite massage. jag älskar nog spritis ändå. nu ska jag återgå till bevisen. och kanske lite pi-orbitaler. de är så gosiga!

/f.

Vill du kommentera?

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0