fenomena

det var tungt att gå upp imorse. jag orkade göra mig fin, men jag orkade inte le. jag orkar knappt nåt alls. och skolan, liksom. jävla thomas. och sen de andra. jag vill inte vara bitter. jag vill vara glad för dem. jag vill bara vara en del av allt. men mötet med syon och programansvarig var bra. för en gångs skull nåt som är bra med den här skolan, den här staden. jag längtar bara bort. även om jag knappt har nåt att längta till.
duggan gick nog rätt kasst dessutom. jag hoppas dock på två poäng. om jag har tur. och om thomas är snäll. mja. sen blev jag hämtad av pappa och susan och vi åkte till kungälv och ploppade ner farfars aska i ett litet hål och sen spanade vi lite på ikea och satt fast i bilkö till stan innan vi mötte upp andra halvan av jonsson-släkten och åt middag på en indisk restaurang. mums. nu ska jag nog bege mig till frölunda och få le lite. jag behöver det. dock behöver jag plugga också ju...

/f.