And you are the only one I’ve met who’s God only knows.

jag vet inte var jag ska börja. jag vet nog minst en som är nyfiken på vad jag ska skriva. men jag vet inte ens om jag orkar.

fredagen var skola. jag och honey kom tidigare och skrev vår gympalektion. albin kommer få det tufft, maha. matten och fysiken var jobb som vanligt, eller, jag och honey babblade bort fysiken. allt är som precis som det brukar.
sen drog jag hem och fixade lite och sen åkte jag in till jönköping. hello saferide var sjukt bra. och john me, som var förband, var också rätt bra. skön och liksom intim musik. och gulligt när han spelar fel och visar det jättetydligt och när han avbryter sig mitt i en låt för att säga att han sjöng fel text. sen annika och company. det var så bra. det lyste verkligen upp min kväll ordentligt.

idag var det stjärnjaktstävling i jönköping. det gick faktiskt bra för att bara ha sovit cirkus tre timmar. faktiskt pers på 100ry och över förväntan med tanke på min träningsform. 1:23.0 hade jag förövrigt (egentligen helt katastrofalt, om man jämför sig med andra. men jag ÄR ju inte ryggsimmare, som sagt). stjärnjaktenäcklet äänteligen fulltecknat. göttans ju. sen slängde jag in mig på 50fj och 50fr. fjärset var sämsta på länge, men frisimmet gick riktigt bra. jag hann inte alls simma av efter fjärilet, så jag hade lite mjölksyra. men jag provade att böja ner huvudet lite på frisimmet (tips från richard) och jag hade faktiskt 31.3, och då var det inte ens maxning!

det finns inget mer att tillägga. over. äh. inget hann ju ens börja. vad dum jag är. och bra, tydligen. men det räcker inte. jag orkar inte vara dålig. jag vill ha tur i livet. vara lycklig. det vore härligt om man kunde unnas något, nångång och just nu är det tre ord jag hatar mer än något annat. jag vet inte. men man kan ju inte skapa känslor...

/f.

Vill du kommentera?

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0