fenomena

detta passet har gått betydligt bättre nu. 200fr var massa pers, fast jag missade guldet med 2 tiondelar. då blev jag lite sur och taggade järnet till 100br. som faktiskt gick skitbra. bortsett från att efter typ femton sekunder i vattnet så slockande simhallen. strömmen hade gått. när vi sen kom upp sa alla att strömmen i hela södra sverige hade försvunnit. bra! men tänk er själva, ni simmar 100br, ni leder och efter tolv och en halv så slocknar allt ljus och ni har mörka simglasögon så ni ser inte ett jävla piss. vad skulle ni göra då?! jag fick lite smått panik, men jag resonerade med mig själv att jag inte skulle stanna. om de ville att jag skulle stanna, får de la ta ner stopplinan då. så jag simmade på utav fan och kom imål först. fast det tog ett tag innan jag verkligen blev övertygad om att jag hade vunnit. men det hade jag tydligen och på anders klocka så stod det 1:28.05 vilket är en superbra tid för att ha simmat 85m i kolmörker. sen så vart det lite panikartat, men killarna fick simma sitt 100br, men sen bröts tävlingen för ingen visste hur länge reservlamporna skulle hålla. så jag vet inte hur poängställningen blev, eller något. efter att vi hade fått våra pris så åkte ju alla hem, så. men på prisutdelningen sa imse att jag hade fått 1:27.90 typ, så det var ju ännu bättre. damn, vad bra jag känner mig :D
fast sen skulle jag duscha och det skulle ju varit varmare att rulla sig i snön, hmpf.
sen när vi kom hem så kom strömmen tillbaka igen, thank god. men det var en upplevelse utan dess like.

/f.