jag finns här för dig.

hur lyckas jag alltid vända allt emot mig. bra ena sekunden till iskyla två sekunder senare. äh, jag ger upp helt enkelt.

jag är seriöst bekräftelseberoende. det är nog nåt allvarligt fel i huvudet på mig...

/f.

Vill du kommentera?

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0