Att ens försöka värja sig saknar mening.

det var helt underbart fantastiskt!

vi drog in till eksjö och fikade hos mormor. sen gick jag ner på stan, för jag trodde att kristofer åström skulle spela vid sex. men ouch, det var helt fel. 19:30 var han planerad på scen. så jag gick runt och dödade nästan två timmar helt själv. sånt är väldigt bra. sen spelade äntligen kristofer, och han var väldans bra. sen gick jag runt lite och gick ut och träffade moa och oscar. han var trevlig. sen så gick jag faktiskt och ställde mig i kön till vaxblekaregården. och kom in. jenny smsade och sa att hon stod sist i kön. men de kom också in och vi hittade platser jämte varann. sen spelade lasse och han var helt sjukt underbart bra. jag älskar honom. så gulligt att han glömde bort ackorden till du behöver aldrig mer vara rädd. sött. efter spelningen fick vi krama honom och ta kort och han skrev en autograf på mitt program. det ser lite miffat ut, men det funkar. "Lasse Lindh <3 puss".
sen var jag tvungen att så ensam och vänta på pappa som satt fast i bilkö. jag låtsaspratade i telefon. kändes jättedumt, men det gjorde så att jag kände mig mindre ensam. lite knäppt sådär. näe, nu ska jag nog snart sova. det är en dag imorgon också. en dag med träning vid elva. hmpf.

/f.

Vill du kommentera?

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0